. . . det är S* Ulabrands Kokomo , det .
Eller Koko som hon oftast kallas till vardags .
Mammsen , mattes lilla Hönaböna , FiaLotta . . .
ja , kärt barn har många namn .
S* Ulabrands Kokomo
Var tvungen att visa några bilder på henne som jag tog förra helgen .
Det är så roligt att fota henne för hon blir alltid bra på bild .
En riktig linslus är hon .
Koko i rastgården .
10 år har hon hunnit bli nu .
Oj , va tiden går fort .
Minns när jag hämtade henne i Helsingborg . . .
Då var hon ilsken som en liten tiger i buren när vi startade hemresan .
Pappa satt i baksätet och pratade med henne .
Han skulle försöka leka lite med henne och stoppade in fingrarna i buren och hon bet och klöste honom så han blödde .
En riktig liten argbigga .
Inte så konstigt egentligen , kan jag tycka ,
när främmade människor som hon inte hunnit lära känna än ,
tar henne ifrån tryggheten hos mamma .
Men . . . innan vi passerat första rödljuset så hade hon slocknat i buren ,
. . . utmattad stackaren .
Hon sov hela vägen hem och var hur snäll som helst .
Och pappa , ja det klickade nog till där i baksätet , för han är hennes idol än idag .
Hon hoppar nästan jämfota av lycka när han hälsar på och han får bara leka med henne .
Vacker som en dag . . .
Jag blev förälskad i henne första gången jag såg henne ,
och hon är den finaste katt som finns .
Klok , värdig , envis , lurig ,tempramentsfull , snäll , kelen ,
hårig ,bestämd , varm , och alldeles alldeles underbar .
Nu ska jag sätta mig med en stickning .
Alltid lika spännande när man börjar med ett nytt garn .
Sen blir det nygräddad äppelkaka - igen .
-Ha en skön höstvecka -
